Tredje semesterveckan - Ankis Födelsedag m.m.

 Farmor och Farfas grav

 Mommo och Morfar med Ofelia i famnen njuter av den fina utsikten från Björkberget

 "Harren Harry" var extra rolig på Naturrummet tyckte Ofelia

 Att rida med mamma på en Dalahäst var ingen höjdare

 Vi hade en trevlig stund på Elsas balkong - Hon har så mycket att berätta sedan förr i tiden

 Mommo och Ofelia äter Sommarbuffé hos Buffils Anna

 När vi kom hem var det presentöppning och tårta

 Femton liter jordgubbar skulle också rensas och frysas in

 Eftersom vi inte kunde enas om vilken tårta vi skulle köpa blev det både Budapest- och Prinsessbakelse som delades broderligt. Som vi vet så är Ankis envishet svår att besegra, även Mommos.

 Anki har nu börjat samla på servisen "Kurbits". Första tallriken blev en födlsedagspresent. Armbandet kom från Lotta. 

 Mommo fick äran att putsa Ofelias hår

Lite mera bilder från Österlen

 Vallby kyrka där de flesta konserterna framfördes

 Ett till Loppisfynd från Karossgården på Österlen. Tänk om släpvagnen varit med?

 Anki poserar framför två affärer i Ystad. Hon har minnsann två bodar och jag har ingen.

Sockerbetor så långt ögat ser - typisk Skånebild. Allt är platt, bara åkrar, ingen skog och inga kullar.

Först en rättelse från förra bloggen. Anki och Rasmus firade tvåårig bröllopsdag och inte ettårig. Tänk vad tiden går fort. Den 19 juli var det födelsedagsfirande, Anki fyllde 36 år. Vi gjorde en utflykt till Sollerön och köpte jordgubbar. Lite inköp på Bondgården och ett besök på kyrkogården i Siljansnäs för att besöka Ankis farmors och farfars grav. Efter det blev det Naturrummet på Björkberget och en god sommarbufé på Buffils Annas kaffestuga. Den lunchen kan vi verkligen rekommendera. Innan hemresan blev det en del Loppisbesök och även en titt in i den nya affären "Pilgården" i Almo. Man blir faktiskt lite avundsjuk på alla som öppnat butik hemma på gården. En sådan butik vill jag också ha! Ett försenat födelsedagsbesök blev det även hos min moster Elsa som fyllde 96 år i början av juli. Imorgon åker Anki och Ofelia hem till Stockholm med tåget. Det är med delade känslor de lämnar oss. Vi kommer att sakna dem så mycket men samtidigt så finns det mycket arbete här hemma som inte blivit gjort under tiden vi haft huset fullt med folk. Att sysselsätta och vakta en tvååring är ett heltidsarbete. Vi kommer dock att träffas snart igen eftersom ett Stockholmsbesök är inplanerat innan arbetet kallar igen. Nästa Stockholmsbesök i September hoppas vi att Ofelia blivit storasyster till den nya babyn Miranda. Ofelia har då också börjat på dagis.